LG Lundberg - kvartalets konstnär <<

Nils Petter Sundgren skriver om LG Lundbergs måleri i KONSTKATALOGEN hösten 2003

En sommarhälsning till gamle August Strindberg

Är det naturen som imiterar konstnären i stället för tvärtom? "Konsten uppenbarar egentligen bara naturens bristande ordning", som Oscar Wilde sa.

I ungdomsåren tillbringade jag somrarna seglande i Stockholms skärgård. Fortfarande är det i den trakten jag känner mig hemma. Men känslan fick inte form och djup förrän jag i sjuttonårsåldern mötte Strindberg som författare och målare. Och kanske var det likadant med skärgården själv. Jag undrar om vattnen kring Vita Märrn på Kanholmsfjärden var lika dramatiska innan Strindberg målade dem. Även när jag seglar förbi i lätt bris, är det Strindbergs svarta hav jag ser.

På likartat sätt fast med stillsammare förtecken är det med LG Lundbergs skärgårdsmåleri. Jag har följt dessa bilder under de tio år de tillkommit och det händer att jag tycker att verklighetens vatten tar intryck av hans måleri.

Ingenting rör sig, ingen havsvind blåser. Allt vilar. Badande zornkullor är lika otänkbara som isbjörnar i Sahara. Den absoluta stillhetens mystik råder. Ibland reduceras landskapet till horisontella färgskikt.

LG Lundbergs skärgårdsbilder andas suggestiv asketism. Några få är mycket stora, men de ojämförligt flesta är i format 16 gånger 21 eller 21 gånger 16 cm.

Det lilla formatet ger stark koncentration och skärper betraktarens blick. Det är läge för begrundan. Vad det sedan är som begrundas beror som Jeeves brukar säga på den enskildes psykologi. Varje målning ligger som en scen i klärobskyr och väntar på fantasins aktörer.

På LG Lundbergs bild här bredvid står i HAFSBANDET textat över himlen. Det är ju titeln på en roman av August Strindberg. Bokstäverna tecknades av Carl Larsson för förstaupplagan.

Det finns många hälsningar till gamle August i LG Lundbergs bilder. Strindberg bodde och målade på Dalarö under olika perioder. På några av målningarna har Lundberg kopierat strindbergsnoteringar från andra sammanhang. Vårblommor Grèz, Dalarö Udde och Annandag Pingst 1892.

LG Lundbergs måleri liknar Strindbergs endast genom sin intensitet. Där Strindbergs hav stormar upproriskt ligger Lundbergs stilla. Det är inte till stormens Strindberg jag associerar utan till den som i sena dramer drogs till buddismen och nirvana.

Så kan jag tänka när jag sent på sommarkvällen står vid fönstret mot Dalarö Ström och ser mörkret sänka sig över öarna i öster. De förtonar och sjunker i allt djupare skymning.

I fjärran lyser en väldig blixt upp molnen. Öar och träd få taggiga konturer.

Nils Petter Sundgren